Kommer inför matchen mot Newcastle! Både matchanalys och innan match!
COYS!
David Mikhail

Det slog mig om att matchen mot west brom hade varit en déja vù sen tidigare idag. Jag hade nämligen spelat FIFA precis innan matchen och stora skillnader mellan matchen jag spelade och i verkligheten var det inte. Matchen slutade 1-0 till mig och målet såg exakt likadant ut som Bales, endast målgöraren var skillnaden, Clint Dempsey stod för fullträffen.
Men vilket mål han gjorde, vilken träff och vilken bollbana, målvakten såg ju för banne mig chanslös ut. Väldigt viktigt var det dessutom.

Jag hade i tidigare inlägg konstaterat att spelarproblemen var stora med tanke på att Adebayor är och spelar de Afrikanska mästerskapen och att Defoe säg lite risig ut. Inte nog med att han ser risig ut så blev han skadad under dagens tillställning. Nu har vi inte någon bra och erkänd anfallare förutom Adebayor som inte är att räkna med för stunden. Den enda som skulle kunna ta hans plats för tillfället är Green som blivit tillbakakallad från Norwich. Dempsey kan förmodligen inte ta en anfallsplats sett till bristerna på kanterna. Där spurs varit ganska dumma som lånat ut både Townsend och Yago Falque. Ett dumt drag sett till alla skador.

Tack var det Bale ligger vi fortfarande på 4:e plats. Tre poäng före Everton och en poäng bakom Chelsea på tredje plats. Champions League kvalplatsen verkar vara i våra händer nu gäller det bara att cementera fast platsen. Inför matchen hade matchanalyzer på spurs hemsida konstaterat att Bale gjort dryga femtedelen av spurs bortalagsmål. En siffra som ökat. Vi får hoppas på tre poäng inför nästa match där vi möter Newcastle hemma. Håll även tummarna för en Chelsea förlust där de möter Wigan.

Något som är värt att konstatera är några inslag från City-Liverpool. Vilken match alltså. Brendan Rogers tycker jag ska få beröm efter hur han har spelat Sturridge. Det märks att hans förtroende för honom gjort honom till en bättre spelare. Vilken insats, vilket mål och vilken filmning. Jag gick faktiskt på den. Något som var ganska förbluffande var att Dzeko innan sitt mål gjorde allting fel. Fem passningar och fem fel. Sedan kom målet. Även Reina presterade inte på topp. Vad fick honom att springa ut till hörnflaggam. En väldigt ostabil målvakt som i vissa lägen gör häpnande räddningar medan han i det andra läget missar bollen. Hur Aguero kunde få i den var också förbluffande, det visar vilken klass killen håller och Gerrard. Mannen som match efter match presterar och ibland så avfyrar han några kanoner. En av de matcherna var idag. Vilken bollbana, han sköt ju så hårt att bollen dö efter några meter. Det är inte första gången han gör mål från det avståndet. Målet mot Norwich var också en kanon. Fast på marken.

Detta var allt!
COYS!
David Mikhail

Någonstans vid transferfönstrets stängning slog det oss Spurs-fans att Levy och Villas-Boas hade en plan B. En gratis sådan, en som skulle släcka törsten efter anfallare som klubben just nu behöver så mycket med tanke på att Adebayor är i de Afrikanska mästerskapen och att Defoe sett lite risig ut. Många fans krävde en kvalitetsanfallare, tänk om Adebayor (vid åt erkomsten) eller Defoe blir skadade. Den enda potentiella anfallaren hade varit Dempsey som ändå behövs på kanten. 

Plan-B inleddes och Harry Kane har återkallats från Norwich och nu har vi tre potentiella anfallare. Inte nog med att anfalls-problemet lösts, kommer vi till ett annat. Kanterna, vi har ingen teckning där. Vi vet att nyförvärvet Holtby kan spela brett och är ganska effektiv men vi har endast två riktiga, potentiella yttrar, mycket mer har vi inte. Flytten som gjorde oss alla förvånande var Townsend´s. Behövde ens QPR honom? Varför lät vi honom gå? Killen har talang och skulle verkligen kunna tävla om en startplats. Inte nog med att vi sålde honom så presterar han för QPR. Han gjorde en väldigt bra match mot Norwich, ett riktig fint skott avlossades från hans precisions-fyllda bössa. 

Imorgon väntar West Bromwich borta, en tuff borta match där West Bromwich är väldigt starka hemma, fem raka vinster i bagaget medan Spurs startar med fyra ovunna matcher i baken och förhoppningsvis är det passé efter morgondagens tillställning. Villas-Boas har konstaterat att matchen ser ut att vara i deras händer sett till Holtbys tillkomst. På bara 20 minuter han den unga tysken göra 24 passningar, lika många som Dempsey gjorde på 70 minuter, en taktisk fördel, kort sagt. 

Denne Holtby är en typisk nummer 10, han gillar att avancera uppåt med få snabba touch innan han med en otrolig blick kan dela backlinjen och hitta passningar bakom den. Redan efter 5 minuter hann han göra en genomskärare bakom backlinjen. Dempsey är mer en typisk anfallare därför ses han som en naturlig back-up för Defoe och Adebayor. Han är väldigt ointresserad av att starta anfallen, han gillar att få passningar på sig. Det är kanske anledningen varför han var så effektiv på Fulhams vänsterkant. Han hade ett mindre ansvar i uppspelsfasen samtidigt som han hade en friare roll att röra sig inåt i plan, stället han dominerade. Han är mer än extremt offensiv mittfältare än striker och på så sätt är han inte så naturlig back-up. Däremot är han den enda täckmanteln för Bale.

Backlinjen är inte heller på topp. Centrala biten har inte fungerat så bra de senaste matcherna. Kabul är tillbaka inom de närmaste veckorna och han kommer förmodligen ta en startplats direkt. Verthongen ser ut att vara hans partner men det skulle inte vara så konstigt om han flyttades ut på kanten och att Caulker stannar med Kabul. 

Sett till valen efter West-bromwich anfall verkar Verthongen och Caulker kunna stå upp mot Lukako. Den belgiska anfallaren är för stunden väldigt målfarlig och lätt att stoppa honom blir det inte. Det blir intressant att se vad han kan göra mot jämnstarka och större spelare. Mittbackarna är ju knappast mindre än honom. Även Dawson kan matchas, men Caulker verkar självklarare sett till hans nickduells-statistik. 

Peter Odemwingie är inte spelklar till imorgon efter sprickan med klubben. Tack och lov sett ur Spurs-perspektivet. 

COYS!

Den franska landslags-målvakten Hugo Lloris varnades i förväg att livet som målvakt i världens tuffaste liga, Premier League inte är som någon annan liga. Inte nog men kvaliteten och farten; men även för engelska spelets fysisk, en helt annan dimension än vad en fransk målvakt är van vid. Här är kommentarer från honom.

Hugo tvekade aldrig och blev absolut inte avskräckt från att ta chansen. Det som var hans dröm. Att spela med de bästa. Det råder heller ingen tvekan om att han spelat dåligt heller, handskarna har suttit hårt slutna runt hans handled. Räddningarna som han gjort sedan flytten från Lyon har det inte varit fel på.

I själva verket, har Lloris avslöjat till Hotspur Magazine, att bara etablera sig en plats i laget har varit den största utmaningen i hans liv, sett till den hårda konkurrensen där Brad Friedel inte ser ut som att ge upp platsen utan strid. Hugo har även sagt att han måste agera på topp för att få behålla sin startplats. Till fördel för Hugo har fjärde målvakten Carlo Cudicini lämnat för LA Galaxy och Heurelho Gomes lånats ut till Hoffenheim. 

”Fotboll här spelas med högre intensitet, det är snabbare, det är flera personliga dueller på planen och allting kan hända, inget kan tas för givet.” Konstaterar den franska kaptenen.

”Fighting Spirit är en stor del av den engelska fotbollen. Alltid fartfyllt och inga lag ger upp. Det är en generös och offensiv fotboll. Du måste vara stark för att klara av det.”

Så hur ska han handskas med det fysiska spelet med flera hinder och utmaningar? Hur ska han med franska kvaliteter och egenskaper klara av sig i den engelska fotbollen?

Han förklarar det så här: Det är viktigt att anpassa sig till det engelska spelet, men i samma väva, så måste jag få ut det mesta av mina förmågor. Jag gillar inte att spelet kommer till mig. Att ha det runt mig. Jag gillar att bryta av det högt uppe i planen och på så sätt avbryta anfallet. 

”Fast det viktigaste är att vara effektiv i sina gärningar, att prestera väl och att genomföra allt på en hög nivå.”

Världens kanske mest effektiva bollvinnare sett till både statistik och tränaren Andrés Villas-Boas ord, kommer troligen vara borta resten av säsongen. Han ådrog sig en knäskada mot QPR den 12 Januari.

Fem dagar senare kom det allvarliga beskedet att Tottenhams 23-åriga brasse† hade åstadkommit en skada som förmodligen skulle kunna kosta honom säsongen. Han hade vridit knät väldigt illa under matchen. 

Sekvensen såg inte så hotande ut. Han föll orörd ihop till marken, illa grinande. Ändå tvingades han till operationsbordet. 

André Villas-Boas och likaså Spurs-fansen oroade sig däremot inte för läkarundersökningen. Hans twittrande lite senare var det som fick fansen att tänka på en potentiell värvning, han twittrade så här: ”Sorry guys, but this one really got me, the beast is hurt…” 

Översatt: Förlåt killar, men den här fick verkligen mig, monstret är skadat. 

Som han kallas av spurs-fansen, han är ett odjur. En spelare med fighting spirit som ingen annan. 

Sett till statistik från Whoscored är hans styrkor bollbrytningar (80 stycken i år) och taklingar. Även hans spelstil visar hans fightning spirit. Han drar ofta på sig frisparkar, han gillar att tackla och distansskottet är det inget fel på. 

Han är en av Premier Leagues mest underskattade mittfältare, en titel han absolut inte förtjänar. Speciellt efter sin otroliga insats i förlustmatchen mot Manchester City som slutade med 2-1, fördel till City. Det blev en riktig tillställning, främst sett till ”odjurets” insats.

Ingen spelare kommer någonsin underlätta backlinjens jobb som Sandro. Åtminstone ingen med samma entusiasm, fightning spirit, disciplin och hårda arbete. Han är ytterst sagt oersättlig. 

Hans frånvaro är ett hårt slag för spurs - ändå har Villas-Boas lyckats täcka upp honom. Ett tränardrag av högsta nivå. 

Scott Parker, mannen som fick ersätta Sandro, var dittills en bortglömd spelare. Något väldigt konstigt sett till hans prestationer ifjol. Han var inne i sitt livs kanske bästa form. Tills dess att han efter EM drog på sig en hälskada som förstörde hela hösten. Något som gjorde Scott Parkers skadetid till ett helvete var inte skadan - det var Sandros storhetsform. Han hade matchats väldigt försiktigt av tränare Villas-Boas, p.g.a Sandros form, han gjorde A-lags comeback så sent som den 16 December mot Laudrups Swansea. Han visade tecken på svag matchning och det såg inte ut som den Parker hela Premier League skådat året innan. 

Men han skulle visa prov på det en bit in i första halvlek mot QPR.

Han sattes in i ett pressat läge, något som inte en omatchad spelare ska behöva göra. 

Där visade han inte några symptom på skada och gjorde det han var bäst på, pressa, springa och återigen springa. Efter ca en timma, tro det eller ej, hade han hunnit med 8 bollbrytningar.

Bättre än världens bästa. 

Spurs-fansen må förmodligen sakna tiden där han skötte ”skitjobbet” och Modric uppspelen. I alla fall är han på väg. Ligger inte spurs på 4:e plats?

Tack och lov att Sandro blev skadad, hur skulle Villas-Boas matcha båda två i samma elva? Jag kallar det en sak, riktiga problem. Inte nog med Sandro och Parkers prestationer så genomför Dembélé en av sina starkare säsonger.

Kortfattat slipper Villas-Boas göra ett svårt drag, Parker, Sandro eller till och med Dembélé.

Något som gynnar Spurs mer, sett ur ett perspektiv av hur mycket laget tjänar offensivt är däremot Parker. Sandro är benägen att slå bort väldigt enkla passningar medan Scott Parker bemästrar det på högsta nivå. Han är som en cyklon, han drar med sig alla andra. Uppförsbacke, nedförsbacke, det kvittar Scott Parker blåser på. 

Sandros skada tog hårt på laget, men de bör klara sig med en annan aktör, duracell-kaninen från London, så kallad Scott Parker.

På denna blogg ska jag skriva matchanalyser, spelarinformationer och övergångar om Tottenham Hotspurs! Även andra lag!
COYS